EmilyTheStrangePrivacy

Igår pratade jag med en av mina äldsta vänner och hon sa lite saker som jag tyckte var lite lustigt sagt. Har gått och funderat över va fan hon menade egentligen. Vi bor inte i samma städer så vi har inte träffats mer än typ en gång om året de senaste åren. I vilket fall som helst så sa hon att hon tyckte att jag och mitt ex verkade haft ett rätt tråkigt förhållande plus att vi inte gav varandra uppskattningar som tex gå och fixa frukost mm till den andre. Hur fan vet hon hur vi har haft det och vad vi gjorde för varandra??? Det undrar jag. För det stämde inte alls men jag blev rätt paff o höll med henne för jag tänkte inte på det när vi pratades vid. Vad har hon fått det ifrån? El vad har hon hört det? Jag tror det är hennes bror som kan yttrat sig för han ljuger en del och pratar i nattmössan men skit i vilket för det stämmer inte. Vi hade det nog lika bra och dåligt som de flesta förhållanden har men vårt höll inte och jag vill inte tillbaka till det men jag blir förbannad när andra har åsikter om hur mitt förhållande var när det inte stämmer. Och en sak till. Jag skulle fan aldrig säga till henne att jag tycker hennes kille är en stor jävla gapande mansgris. Att han bara sitter på häcken och gapar och skriker och låter henne göra skitgörat. Och mitt förhållande var ju bra nog så vi inte behövde vara otrogna mot varandra, vi växte ifrån varandra och kärleken tog slut. Annat än va dom har det. Hon var ju otrogen mot sin man i somras. Låg med en polares bror i en segelbåt på ett bröllop. Det kallar jag 'vi har det så jävla bra'. Kanske borde tala om för henne att vi alla vet om det. Nä försöker hon skita ner mitt förra förhållande för att hennes eget inte är så bra. Det undrar jag och jag tror faktiskt att det kan vara så. Sorgligt men sant. Plus att även om hon har det dåligt så vågar hon nog inte bryta det och bli ensam med sina barn. Tror inte hon hade fixat det. Hon är lixom en sån som måste ha en ny på gång innan hon släpper det hon har. Och så verkar hennes man tjäna gott om pengar så hon lär nog sitta kvar hur illa dom än har det. Hon ska ju bara veta vad jag och mitt ex sa om deras förhållande... Men det är ju sånt man inte säger till den det berör, det är ju bara klantigt. Jag får väl bjuda henne på sin egen story om mig och mitt ex om det får henne att känna sig bättre *s*

Idag gick allt som jag ville och det känns konstigt på nått sätt. Det är ju detta jag velat och strävat efter hela tiden. På nått sätt vågar/kan jag inte känna den glädjen jag borde ha. Vågar knappt tro på det. Känns som om jag blir glad och överlycklig så går det i kras.

Känns lite patetiskt. Känns som jag fick bortse från vissa saker bara för att ha någon att gå ut och festa med imorgon. Ok jag sa i början av veckan att jag inte kände för det och inte hade råd och ville egentligen följa den linjen. Men ju närmre helgen kom desto sugnare blev jag och jag fick inte tag i någon annan som ville så jag ringde upp och sa att jag var så jävla pepp och triggade igång det igen. Man måste ju tillgodose sina egna behov trots allt ;)

Hade inte varit helt fel om man varit lite mer som Emily. Ska nog ändra lite på saker och ting.
I dag stötte jag på mr xoxo hihi jag låtsades som ingenting och spelade på som vanligt, som inget hänt. Nästa gång tänker jag inte ta hänsyn till eventuella flickvänner. Det är inte mina probs. Det var väl ingen som tog hänsyn till mig de gånger jag råkat ut för liknande... Ser fram emot utgång i helgen ;)

Känner mig tom ensam tömd på glädje och energi. Tror det är staden och omgivningen som gör att jag känner såhär. Såhär har jag inte känt förut så jag är nästan helt säker på att det är det. Ska det alltid kännas såhär nu? Nej det kan jag bara inte gå med på. Det måste väl finnas något mer än det här?
Jag står inte ut! Måste ske någon ändring.

som om allt var i sin ordning och inga lustigheter. Ville träffas på fredag. Nej! Kan man inte höra av sig på nästan 10 dagar och sen låtsas som om allt är som vanligt så är inte jag den som kan träffas. Jag skrev tillbaka att jag var upptagen och att vi kunde träffas nästa vecka istället. Även om jag inte hade något planerat så tänker jag fan inte träffas så fort det behagar. No no så funkar inte jag. Jag tror jag ska vara upptagen nästa vecka också. Lite kan det gott kännas och svida. Jag undrar om det gott åt skogen med lovalova??? Så det är därför man kan höra av sig nu.

Alltså det känns som om många av mina vänner har avlagt nyårslöften att de ska bli lite bättre på att höra av sig till mig. Nu har alla utom en ringt inom loppet på 24 timmar som i normala fall inte brukar höra av sig. Och hon som jag umgås mest med har jag inte pratat med sen nyår. Knepigt.

Mkt irritationsmoment man råkar ut för då! Jag känner mig varken sur eller bitter?!? Idag när mina barns far lämnade barnen så precis innan han skulle gå frågade han om den stora flickan sover hela nätterna. Då svarade jag som det var att ja det gör hon sålänge hon sover jämte mig i min säng annars vaknar hon varje natt och kommer in så därför får båda sova hos mig på nätterna. Hemma hos dom sover de i sina egna sängar men hon kommer in till dom på natten. Uppenbarligen är det ett problem för dom eftersom han tog upp det med mig. Plus att han flikade in att han trodde att hon kanske ville sova i egen säng här. Jag har ju såklart frågat eftersom jag vet att dom gör det hos pappa men det vill dom inte. Hon vill sova jämte mig och jag måste alltid lova henne att jag ska sova i mitten hela natten. Stackars liten. Så klart jag inte tvingar in henne att sova i sin säng om hon inte vill. Jag har ju absolut inget emot att dom sover jämte mig tycker bara det är mysigt. Varför ska jag ligga i min säng och må dåligt och känna mig ensam och dom ligga i sina och vakna på nätterna rädda när det inte behövs? Tids nog kommer dom inte vilja sova jämte mamma ändå. Och varför ska vi ändra på nått som fungerar bra hos oss bara för att han och hans nya tjej vill sova ensamma i deras säng? No no no Dom får lösa sina problem själva och vi gör det bästa av vår situation här hemma hos oss. Det viktigaste för mig är att mina barn känner sig trygga och mår bra.

Kan fortfarande inte sluta att irritera mig. Vet inte om jag ska köra samma spel tillbaka eller om man ska ta upp det. Jag borde väl ta upp det med henne. Men har jag lust? Ska nog ligga lågt ett tag och se hur det utvecklar sig. Kanske hon har en godtagbar ursäkt. Jag börjar faktiskt tvivla på om hon är en riktig kompis eller inte.

Blev jävligt lack. Skulle träffa en kompis imorron och hjälpa henne med lite saker. Hörde inte av henne igår el idag så ikväll skickade jag ett sms och hörde hur det blir imorron? Då fick jag ett sms att det dykt upp förhinder och att vi får ta det en annan dag. Kl 22 fick jag detta svaret. Då kan man ju undra när fan hon tänkt meddela det om inte jag smsat? Tycker det är jävligt dålig stil. Jag kan väl tycka som så att det är inte jag som behöver hjälpen så behagar det inte att meddela mig att det dykt upp förhinder som man inte ens kan säga vad det är, så behöver jag inte ta mig min tid att hjälpa. Thats it! Inte nog med det. Jag tror det har och göra med att hon träffat en kille för sist så kind of försvann hon då med och blev hemlighetsfull. Och då känner jag Är detta tacken för att jag offrade en kul nyårsfest med mina andra vänner som jag var bjuden på, avböjde att gå för att hon skulle slippa sitta hemma själv med sin dotter? Hmm ibland undrar jag om folk fattar och uppskattar det man gör för dom? Tror inte det faktiskt. Men det är slut med det för min del nu. Finito.

Jag kan inte annat än gratulera :) Var så god! Be my guest. Jag bjuder på den. Jag kan inte annat än säga att det känns välförtjänt.